Sunday, February 22, 2009

10 minuter för mig själv

Allt jag ville säga, glömde jag ikväll. Allt jag ville vara, behöll jag alltid för mig själv...

Hemligheter, dom finns överallt. Alla människor har hemligheter. Den som påstår annat den ljuger. Vi behöver inte berätta allting för varandra.
När man var liten kunde en hemlighet vara, att man var kär i den där poppulära killen i klassen, eller varför inte att man hade byggt ett hemligt ställe i skogen som man trodde ingen visst om.
Nu när vi är äldre, vet vi att man inte var speciellt diskret när man var liten. Så att det där hemliga stället man inte trodde någon visste fanns, det fanns visst någon som visste om det. Men vad gäller den där hemliga "crushen" i skolans poppuläraste kille, ja den kan jämföras med dagens "Secret Crush". Alla har vi nog någon gång haft en sådan. Och visst är det härligt. Det är ju en chans att drömma sig bort ifrån verkligheten.
Drömmar är bra. Dom kan vara realistiska men samtidigt orealistiska. Jag tycker om att drömma. Konstigt nog så får det mig att må bättre. De kan öppna upp nya vägar och förslag på de mest problematiska situationer i livet.
Och livet är lustigt. Man lever ett liv (vad som är bevisat). Och vad gör man med det? Dricker sprit, knarkar, har sex, skaffar familj, jobbar, sover, ljuger, semestrar, bantar, söker jobb, har ännu mera sex, skiljer sig, sminkar sig, får beröm, tränar, jobbar, köper dyra bilar, köper hus/lägenheter, skaffar hund, bloggar, betalar räkningar, dricker dyra drinkar, dagdrömmer, facebookar (som numera är ett uttryck), tittar på film, kommer försent, lyssnar på musik, går på toaletten, pluggar, rakar sig, badar, lagar mat, får skäll, köper ny säng, har lite mera sex, facebookar ännu mera, etc etc. Denna listan skulle kunna göras lång. Människan är rolig! Ibland tragisk, riktigt tragisk, men ändå: rolig! Så ser våra liv ut gott folk! Läs och njut (?). Det är därför vi är det smartaste däggdjuret på denna planet. Inte sant?


Du gav mig en chans att säga, allt det jag aldrig sagt.
Du gav mig en chans att ge dig, allt det jag aldrig ger dig.
Och de små små orden är svåra ord. Och de hårda orden är enkla ord. Och jag fick chansen, du gav mig chansen. Men nu är det för sent.

1 comment:

  1. Din blogg är underbar...läste lite nu!!! Kram och ha det bäst. Bless u! Kram. FärjanRuth.boatpastor.wordpress.com

    ReplyDelete