Saturday, February 7, 2009

I guess sad eyes never lie

Man kan inte bara släppa någonting. Folk kan inte förvänta sig att man gör det på några sekunder, minuter eller timmar. Allting tar tid. Det kan ta dagar, veckor, månader, och till och med år.
Det är minnerna som finns kvar. Det är dom som alltid kommer att finnas där. Som tur är så är det de positiva minnerna som vi behåller längst. De negativa försvinner. Men det kan ju vara till en nackdel också att bara komma ihåg allt det bra och glömma det negativa.

"I want to remember how we were, In those days of gold".

Ja vad kan man säga; it ain't easy...

En person på bussen sa idag:
"du ska alltid älska dig själv först. Som nummer 1, som nummer 2 och som nummer 3, sedan kan du älska de andra. Men alltiddig själv först".
Så, jag är inte bara nummer 1, utan ockspå nummer 2 och nummer 3 nu.. Hehe. Reseten får komma efter ;-)

No comments:

Post a Comment